Matavfallet ökar agendan

En annan viktig fråga som har lyfts fram av COVID-19 är matavfall. Det har länge varit en global utmaning. Enligt en studie som genomfördes för FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) går en tredjedel av maten som produceras för mänsklig konsumtion till spillo - och återvinner bara hälften av det skulle räcka för att mata världen.

Ändå är detta ett ämne som historiskt har kämpat för att få mycket dragkraft med konsumenterna. Det beror delvis på att konsumenterna, som drivs av media och statliga initiativ, har prioriterat att ta itu med förpackningsavfall, särskilt plast, som ett sätt att ta itu med miljöhänsyn.

Däremot har matavfallet fått mindre uppmärksamhet. Dessutom är matavfall ett komplext problem som uppstår över hela värdekedjan, vilket gör det svårt för konsumenterna att förstå. Men medvetenheten om problemet hade redan ökat, bara för att påskyndas av pandemin, som lyfte fram avfall och svagheter i livsmedelskedjan. I en rapport från OECD beskrivs "oöverträffade påfrestningar", med "flaskhalsar i jordbruksarbete, bearbetning, transport och logistik, samt betydelsefulla förändringar i efterfrågan" - som alla har varit mycket synliga.

Under pandemins tidiga dagar var tomma stormarknadshyllor en vanlig syn, om än förvärrad av konsumenternas brådska att lagra mat - särskilt chockerande för konsumenter i utvecklade länder som aldrig hade känt brist. Samtidigt hällde mjölkbönder tusentals liter mjölk ner i avloppet och grödor lämnades att ruttna på fälten.

Livsmedelsförluster och avfall i industrialiserade länder är lika höga som i utvecklingsländer, men deras fördelning är annorlunda. I utvecklingsländer sker mer än 40 % av livsmedelsförlusterna efter skörd och under bearbetning. I industrialiserade länder förekommer mer än 40 % på detaljhandels- och konsumentnivå. I EU genererar hushållen mer än hälften av det totala livsmedelsavfallet (47 miljoner ton) och 70 % av livsmedelsavfallet uppstår i hushåll, livsmedelstjänster och detaljhandeln.

Vår forskning på sociala medier visar att detta har varit ett hett ämne online. I USA har många konsumenter uttryckt förtvivlan över att livsmedelsbanker får slut på mat trots att det förekommer stora mängder avfall i hela leveranskedjan. Som ett resultat söker de tillverkare att ta itu med problemet, särskilt genom användning av teknik.

Konsumenterna reflekterar också över sitt individuella beteende samt bredare konsumtionsvanor, och det har varit betydande diskussioner om initiativ som flyttar för att förbjuda restauranger från att kasta mat och lokala komposteringsprojekt.

Behovet av att vara mer ekonomiskt har också lett till samtal om hur människor kan skära ner på matavfall för att sträcka sin livsmedelsbudget ytterligare.

Mer än tre fjärdedelar av konsumenterna (77 %) ser nu matavfall som ett problem – och att begränsa det ses som en av de tre främsta prioriteringarna för tillverkarna. Många tillverkare (och återförsäljare) är medvetna om vikten av denna fråga och har redan satt upp mål för att minska matsvinnet. Till exempel har medlemmar av Consumer Goods Forum åtagit sig att halvera matavfallet i sin verksamhet till 2025 (ladda ner hela rapporten för mer om detta).

FN införde nyligen en årlig internationell dag för medvetenhet om matförlust och avfall, observerad för första gången den 29 september 2020. ”[Detta] kommer under den globala COVID-19-pandemin som har lett till en global uppvaknande om behovet av att förändra och balansera hur vår mat produceras och konsumeras”, säger FN i ett uttalande.

Lagstiftningen är också på väg. Som en del av den nya strategin Farm to Fork, som är en viktig del av den europeiska gröna överenskommelsen, kommer EU att intensifiera sina åtgärder för att förhindra matförluster och matavfall längs hela värdekedjan för livsmedel. Detta omfattar rättsligt bindande mål för minskning av livsmedelsavfall senast 2023. Precis som med livsmedelssäkerheten kommer konsumenterna i allt högre grad att leta efter öppenhet i hela leveranskedjan för att försäkra dem om att utmaningen med livsmedelsavfall hanteras tillräckligt.

Fallstudie: I-Mei, Taiwan

I-Mei hi-fiber sojamjölk, förpackad i förpackningar med Tetra Top® Nallo 330 ml och Tetra Rex® 1L

Den taiwanesiska mat- och dryckesproducenten I-Mei arbetar för att minska matavfallet genom att göra okara – de olösliga delarna som finns kvar efter att renade sojabönor har filtrerats i produktionen av sojamjölk och tofu – till en ingrediens med högt värde. Genom att återvinna detta produktionsavfall tar I-Mei itu med en gemensam utmaning inom den växtbaserade dryckesindustrin.

Fiberrik okara utgör en del av de traditionella köken i Japan, Korea och Kina, men hade tidigare kasserats, vilket skapar en betydande avfallsutmaning för industriaktörer, inklusive I-Mei. Tetra Pak arbetade med dem för att utveckla en hel bönbehandlingslösning som kunde fånga detta oönskade material och införliva det i deras sojamjölkdrycker, vilket skapade en premiumprodukt med hög fiberhalt utan tillsatt socker, utmärkt smak och en önskvärd mjuk munkänsla.

Förpackad i Tetra Top® Nallo 330 ml- och Tetra Rex® 1L-paket är hälsosam sojamjölk ett nytt koncept som I-Mei fortsätter att utbilda konsumenter genom kampanjer över och under linjen.

 Tetra Pak hjälper I-Mei att minska matavfall

Läs nästa insikt: Konsumenterna vill hjälpa till – men märkning är viktigt

LADDAR NER

Tetra Pak Index 2020, sammanfattning och slutsatser infografik

Topp tio informationsgrafik om takeaways

kvinna som bär mask i butik

Sammanfattningsvideo